Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas.Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på Geografisk spridning.Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team.

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

Rollbaserad åtkomstkontroll är en standardiserad och väl etablerad modell för att hantera åtkomsträttigheter i informationssystem. Den vedertagna ANSI-standarden 359-2004 saknar dock stöd för att geografiskt avgränsa rollbehörigheter. Informationssystem som behandlar geografiska data och de senaste årens ökade spridning av mobila enheter påkallar ett behov av att sådana rumsliga aspekter diskuteras inom kontexten av rollbaserad åtkomstkontroll. Arbetet syftar till att bringa klarhet i hur det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet rollbaserad åtkomst kontroll med geografisk avgränsning ser ut, och vilka aspekter hos detta som står i behov av vidare utveckling. Genom de teoretiska referensramar som skapats vid inledande litteraturstudier har en efterföljande systematisk litteraturgenomgång möjliggjorts, där vetenskapligt material selekterats genom fördefinierade urvalskriterier.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geografisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geografisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Min utgångspunkt vid uppsatsens början var att ta reda på hur lärare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som är ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lärare som var mellan 22 och 63 år. De har en Geografisk spridning i Skåne med blandade erfarenheter - givetvis beroende på deras ålder. Samtliga undervisar i nuläget barn mellan 11 ? 13 år. Jag har med min undersökning fått fram att det har stor betydelse i lärarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lägger vikt vid att alla individer skall må bra och lyckas nå de mål som sätts upp..

Vi har sett tydliga tecken på en strid mellan kreditperspektivet och marknadsperspektivet. Anledningen till den s.k. striden gällande de osäkra kunderna anser vi vara att kreditperspektivet vanligen är riskminimerande, medan marknadsperspektivet innebär större riskbenägenhet och en vilja att skapa relationer till de flesta potentiella kunder. Vidare ser kreditbedömningen till stor del lika ut i fallföretagen, medan kundbedömning skiljer sig åt beroende på verksamhet och Geografisk spridning..

Målet för detta examensarbete är att bygga en geografisk databas över de platser inom Kiruna stad som tar emot och samlar in återvinningsbart avfall. Arbetet har bestått av de följande momenten: 1. Samla in infomation. 2. Sammanställa den insamlade informationen.

En av de vanligaste komplikationerna inom sjukvården är spridning av vårdrelaterade infektioner, såsom Multi Resistenta Staphylococcus Aureus, (MRSA). Det finns idag olika handhygienåtgärder för att förhindra spridningen. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad litteraturstudie undersöka effekten av handhygien för att förhindra spridning av MRSA. Litteraturstudien baserades på två frågeställningar: Kan spridning av MRSA minskas med handhygienrutiner? Finns hinder för handhygienrutiner? Studien innehöll åtta vetenskapliga artiklar och granskades utifrån mall för kvalitetsbedömning.

Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut..

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

I och med att nyckelharpan blivit allt populärare, har den spridit sig över Sverige och även utanför landets gränser. Som nyckelharpsspelman och lärare på nyckelharpa, väcktes ett intresse för att undersöka hur nyckelharpans spridning ser ut under 2000-talet. Syftet är att få vetskap om hur och till vilka nyckelharpan spridit sig och vilka nya användningsområden den kommit att få. Undersökningen genomfördes som litteraturstudier med jämförelser av litteratur nära knutet till ämnesområdet. Resultatet av undersökningen visar att nyckelharpans spridning under 2000-talet främst skett genom olika medier där Internet spelat en framträdande roll. Den globala spridningen är betydande med nya utövare, främst i USA men även i flera Västeuropeiska länder.

Simuleringar används i många sammanhang för att underlätta förståelsen för händelser och förlopp som annars kan vara svåra att överblicka. Ofta är det mycket data som ska förmedlas till användaren.I de fall visuella representationer av simuleringen ska visas i realtid måste data sållas bort så att en interaktiv bildfrekvens uppnås samtidigt som betydelsefull information inte får försvinna.Vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, används simulering och visualisering som ett verktyg för att studera de komplexa duellsituationerna mellan medel och motmedel (telekrigduellen). Ett verktyg har i detta arbete tagits fram för att kunna använda sig av de stora geografiska områden som behövs i simuleringarna.Resultatet av arbetet är en applikation som utifrån geografisk kartdata skapar ett 3D-landskap som lämpar sig för realtidssimulering..

Sammanfattning: Avhandlingen initieras med observationer om utveckling i lön samt sannolikhet för arbetslöshet under en individs arbetsliv på den svenska arbetsmarknaden. Dessa föranleder hypotesen att utfallet på arbetsmarknaden i termer av individens sannolikhet till anställning kan förklaras av hur löner varierar med produktivitet. I syfte att undersöka om en sådan hypotes kan ha substans gör därefter en kort inblick i en tidigare rapport i ett närliggande område, därefter görs en mer grundlig undersökning av den svenska arbetsmarknaden.För att hitta vidare indikationer på om hypotesen kan göras mer trovärdig eller bör förkastas utvidgas därefter undersökningen till att studera 15 europeiska länder. Ansatsen är modellera utfallet på arbetsmarknaden som en funktion av hur spridning i löner ser ut i förhållande till spridning i tre förmågor som antas vara förknippade med produktivitet.Därefter nyttjas olika mått på spridning i lön i försök att identifiera den del av lönefördelningen där löner eventuellt inte varierar fritt i proportion till produktivitet, och för vilken del av lönefördelningen som en förklaringsmodell av ovan beskriven karaktär kan vara lämplig.Slutligen undersöks även om spridning i lön samt spridning i de förmågor som antas korrelera till produktivitet även kan förklara sysselsättning och arbetskraftdeltagande, och vilka implikationer det i sådant fall kan ha på analysen av resultaten..